4%-Regeln: Missförstånd och Klargöranden

4%-regelns väsentlighet: Missförstånd och klarlägganden med Bill Bengen

Under en inspirerande diskussion med Bill Bengen, skaparen av den berömda 4%-regeln för pensionsplanering, föll många insikter på plats. Bill, som länge varit en läsare av Financial Samurai, bjuder på en värdefull djupdykning i en regel som har påverkat många pensionärers liv.

För de som är nya med konceptet, föreslår 4%-regeln att traditionella pensionärer (runt 65 år gamla) kan säkert ta ut 4% av sin pensionsportfölj det första året, justerat för inflation i efterföljande år, utan att riskera att gå i konkurs under en 30-årsperiod.

Utmaningarna med 4%-regeln

Trots dess popularitet ifrågasätter jag den fortfarande. Den känns föråldrad med tanke på hur marknaderna har förändrats sedan 1990-talet, när Bill först populariserade konceptet. På den tiden var avkastningen på 10-åriga obligationer över 5%, vilket gjorde det rimligt att ta ut 4% utan att tappa sparandet.

Idag, när företag som J.P. Morgan och Goldman Sachs sänker sina förutsägelser för avkastning på aktier och obligationer, verkar det orealistiskt att upprätthålla en uttagsnivå på 4%.

Bill Bentens insikter

Under vår konversation kom vissa klargöranden fram:

- Inte en hård "regel": Bill ser 4%-regeln mer som en riktlinje än en sträng regel. Han betonar vikten av flexibilitet i uttagsnivåerna, till skillnad från den ofta fastslagna bilden av regeln.

- 4% är inte aggressivt: Många tror att en uttagsnivå på 4% är riskabel, forskningen visar motsatsen - att det kan vara en försiktig strategi. I hans studier av 400 pensionärer sedan 1926 har endast en tvingats hålla sig till 4% för att inte riskera att gå i konkurs.

- Justering för inflation: Det är också viktigt att förstå att 4%-regeln är dynamisk. Om man börjar med en portfölj på 1 miljon dollar och tar ut 40 000 det första året, justeras beloppet efter inflationen kommande år.

Coole fakta! Efter vår pratstund är min största insikt att 4%-regeln kan vara för försiktig. Bill påstår att en uttagsnivå på 5% kan fungera bra inom en 30-års pensionshorisont. För dem som vill pensionera sig tidigt föreslår han till och med en 4,3%-nivå om man har en horisont på över 50 år.

Denna vägledning kan potentiellt modifiera vår uppfattning om när och hur man ska pensionera sig. Genom att öka uttagsprocenten från 4% till 5% minimeras sparbehovet med 20%, vilket skulle möjliggöra en pensionering som 20% tidigare, vid 52 års ålder istället för 65.

Många frågor kvarstår dock, inklusive hur man ska hantera utgifter mellan 52 och 59,5 års ålder. Det är där man kan behöva kompensera mellan arbete och pension.

Så, kanske kan en sänkt pensionsålder från 65 till 52 verka aggressiv. En mer rimlig ålder kanske snarare ligger mellan 55 och 59,5 år.

Återkoppling och utvärdering

För dem som fortfarande är under 50 är det nu dags att planera vad man vill fokusera på i en tidig pensionering. Att fortsätta ha meningsfulla aktiviteter och hålla sig fysiskt aktiv är även fördelaktigt i denna ålder.

Att uppnå ekonomisk frihet och verkligen kliva bort från ”pengajakten” är en stor utmaning. Men för de disciplinerat sparande, finns det tröst i att Bill Bengen föreslår att vi kanske inte behöver kämpa så hårt som vi en gång trott.

Apropå att fler amerikaner går i pension i tidig ålder – vad tycker ni om att sänka den traditionella pensionsåldern till 52 år om den säkra uttagsnivån faktiskt har förändrats till 5%? Kommer människor att kunna kliva av ”pengajakten” i sina tidiga 50-år? Eller kommer rädslan för att gå tom på pengar och behovet av ekonomisk trygghet hålla tillbaka de flesta?