Optimal tillgångsallokering för investerare

Tillgångsallokering är en grundläggande strategi för investerare som syftar till att uppnå sina ekonomiska mål, samtidigt som de håller risken under kontroll och fortsätter på rätt väg mot framgång. Medan det finns flera standardiserade modeller för tillgångsallokering, är det avgörande att varje investerare skapar en strategi som speglar deras personliga ekonomiska situation och behov, istället för att bara följa allmänna rekommendationer.

Genom att noggrant kombinera olika tillgångar som har en viss grad av korrelation kan investerare nå en optimal tillgångsallokering. I denna artikel kommer vi att gå igenom grunderna för portföljallokering, inklusive fördelar och nackdelar med olika allokeringsmodeller, samt de steg som krävs för att bygga din perfekta blandning.

Vad är tillgångsallokering?

Tillgångsallokering handlar om hur investerare fördelar sina portföljer över olika tillgångsklasser, som obligationer och aktier. En tillgångsallokering fungerar som en ekonomisk färdplan som vägleder investerare i att placera sina pengar baserat på deras egna investeringsmål, risktolerans och tidshorisont.

Konceptet bakom tillgångsallokering är att investerare kan skapa portföljer som balanserar deras personliga preferenser för risk och belöning. En väl genomtänkt tillgångsallokering diversifierar portföljen för att minska den totala risken, samtidigt som den bibehåller potentialen för avkastning. Det är viktigt att förstå hur tillgångsallokering fungerar och varför den spelar en sådan avgörande roll.

Varför spelar optimal tillgångsallokering roll?

En optimerad tillgångsallokering maximerar den möjliga avkastningen för ett givet risktagande. Denna blandning varierar mellan investerare beroende på deras unika balans mellan risk och belöning. Vissa investerare kan acceptera en potentiell nedgång på 50 % i portföljens värde för chansen till större vinster, medan andra hellre vill skydda kapitalet och nöja sig med lägre avkastningar.

Oavsett om du är en aggressiv eller konservativ investerare finns det alltid en punkt där potentiell avkastning och risk sammanfaller på ett optimalt sätt. Målet är att hantera riskerna så mycket som möjligt, även för de mer riskbenägna investerarna, utan att tumma på avkastningspotentialen.

Icke-korrelerade tillgångar

Detta kan uppnås genom att kombinera olika tillgångar med varierande risk- och belöningskarakteristika som inte nödvändigtvis rör sig i samma riktning samtidigt – dessa kallas icke-korrelerade tillgångar. Till exempel är obligationer och aktier ofta kombinerade i tillgångsallokeringar av flera skäl. Obligationer är betydligt mindre volatila än aktier.

Från 1989 till 2021 varierade obligationsvolatiliteten mellan 1,6 % och 6,6 %, medan aktier varierade mellan 5,2 % och 41,4 %. Trots att obligationer och aktier ibland visar positiv korrelation – där de rör sig mer eller mindre i samma riktning – förekommer även negativ korrelation, där prissvängningar rör sig i motsatt riktning. Genom att kombinera olika nivåer av volatilitet och icke-korrelerad pristrend kan man dämpa svängningarna i en portföljs värde, vilket minskar risken samtidigt som avkastningspotentialen behålls.

Nyckelfaktorer som påverkar tillgångsallokering

Det finns tre huvudsakliga faktorer som påverkar tillgångsallokeringen: risktolerans, tidshorisont och investeringsmål. Här är en sammanställning av dessa faktorer:

Risktolerans

U.S. Securities and Exchange Commission definierar risktolerans som “en investerares förmåga och villighet att förlora vissa eller hela investeringar i utbyte mot högre potentiella avkastningar.” Det handlar om hur mycket förlust du är villig att acceptera i jakt på högre vinster.

Det är viktigt att förstå att investerare ofta överskattar sin förmåga att hantera risk. Det kan vara lätt att påstå att man kan acceptera risken för en förlust på 30 % för möjligheten till en vinst på 30 %, men när hela portföljen sjunker dramatiskt kan det visa sig att man inte kan hantera den förlusten. Därför rekommenderar många ekonomiexperter att bygga en tillgångsallokering som ”låter dig sova gott om natten”, vilket innebär att du inte plågas av stress över förluster.

Tidshorisont

Din tidshorisont, som definieras av SEC, är “antalet månader, år eller årtionden som krävs för att nå ditt ekonomiska mål.” Till exempel, om du är 20 år och sparar för pensionen, har du en tidshorisont på cirka 40 år eller mer. Men om du är 30 och sparar till din 8-åriga dotters collegeutbildning, kan din tidshorisont vara närmare 10 år.

Tidshorisonten är viktig eftersom ju längre tid du har att investera, desto mer kan du använda en aggressiv tillgångsallokering. Även den amerikanska aktiemarknaden har aldrig haft någon 20-årsperiod med förluster, trots sina dagliga svängningar.

Investeringsmål

Dina investeringsmål påverkar både din tillgångsallokering och ditt val av specifika värdepapper. Om du till exempel är ung och sparar för pensionen kan du generellt dra nytta av en aktiefokuserad tillgångsallokering eftersom ditt mål är tillväxt och du har tid att hantera aktiemarknadens upp- och nedgångar.

Om du däremot är äldre och söker inkomst för att finansiera din livsstil, kommer du naturligtvis att luta dig mot en mer konservativ tillgångsallokering som betonar obligationer, utdelande aktier eller andra inkomstproducerande investeringar.

Typer av tillgångsklasser

While det finns många typer av investeringar, finns det fyra primära tillgångsklasser: aktier, obligationer, alternativa investeringar, samt kontanter och kontantekvivalenter. Här är de grundläggande definitionerna:

- Aktier: En branschterm för aktier.

- Obligationer: Inkomstgenererande investeringar som gör regelbundna räntebetalningar och lovar att återbetala kapitalet vid förfall. De är oftast mer konservativa än aktier.

- Kontanter och kontantekvivalenter: Allt från pengar på ditt sparkonto till kortsiktiga, likvida investeringar som statsobligationer.

- Alternativa investeringar: Försäkringsalternativ kan omfatta allt från råvaror som olja och ädelmetaller till hedgefonder, private equity och många andra typer av icke-korrelerade tillgångar.

Steg för att uppnå optimal tillgångsallokering

Att bygga den perfekta tillgångsallokeringen för dig kräver specifika steg. Här är den väg du bör följa:

1. Utvärdera din nuvarande ekonomiska situation

Utan en klar bild av din nuvarande ekonomi är det svårt att bygga en vettig tillgångsallokering. Din utgångspunkt kan variera avsevärt, beroende på om du har skulder och lever från lön till lön, jämfört med om du har betydande kontanter i reserv.

2. Definiera dina investeringsmål

Som det sägs, kan du inte nå ditt mål förrän du vet vart du är på väg. Om ditt investeringsmål är att generera tillräcklig inkomst för att leva på, så kommer din tillgångsallokering att se väldigt annorlunda ut jämfört med någon vars mål är att maximera kapitalvinster.

3. Fastställ risktolerans och tidshorisont

Alla vill maximera sin avkastning på sina investeringar. Men du måste balansera denna önskan med en realistisk bedömning av hur mycket risk du kan hantera.

Din tidshorisont kommer att hjälpa dig att avgöra vilka typer av investeringar som bör finnas i din portfölj för att nå dina ekonomiska mål. Om du planerar att ta ut dina pengar inom några år, exempelvis, bör du nog ha betydligt mindre i aktier än om du sparar under flera decennier.

4. Välj rätt blandning av tillgångsklasser

En tillgångsallokering innebär en balans mellan olika typer av investeringar. Den rätta blandningen beror på alla ovanstående faktorer, inklusive investeringsmål, tidshorisont och risktolerans. Konceptet är att blanda investeringar som ger tillräcklig avkastning utan att öka risken till en ohälsosam nivå.

Ombalansera din portfölj

Även den mest välbalanserade portföljen behöver ibland ombalansering. Det beror på att olika tillgångsklasser tenderar att prestera bättre än andra över tid. Om du har en medelhög tillgångsallokering bestående av 60 % aktier och 40 % obligationer, kan ett starkt aktieår öka din allocation till 70 % aktier och 30 % obligationer. Med tiden, om din tillgångsallokering blir snedvriden, kommer din portfölj inte att ha de risk- och belöningskarakteristika som du initialt avsåg.

Enligt Vanguard finns det risker med att ombalansera antingen för ofta – som varje månad eller kvartal – eller för sällan – som vartannat år. Den ansedda finansserviceföretaget rekommenderar att ombalansera en portfölj årligen för bästa resultat.

Verktyg och resurser för tillgångsallokering

Det finns ett antal verktyg tillgängliga för att hjälpa dig planera din tillgångsallokering. Du kan börja med att samla information och använda onlineverktyg från betrodda källor, exempelvis större finansföretag.

För att investera dina pengar kan du överväga att använda en robo-rådgivare, som skapar en tillgångsallokering på dina vägnar med hjälp av AI och investerar pengarna i olika fonder och/eller ETF:er. För en mer personlig rådgivning kan du arbeta direkt med en finansiell rådgivare, som kan erbjuda skräddarsydda rekommendationer baserade på länge erfarenhet.

Sammanfattning

En optimal tillgångsallokering kan minska risken i din portfölj genom att samtidigt behålla potentialen för hög avkastning. Den fungerar också som en värdefull vägledning i din investeringsresa genom livet. Att ombalansera din portfölj årligen och göra små justeringar i takt med att du åldras eller dina mål förändras är en god strategi för att nå alla dina investeringsmål.